först är det som vanligt: det händer ingenting, och så ingenting och så kanske händer det någon liten grej och så händer det ingenting igen. så plötsligt. smäck! så händer allt på samma gång och man springar fram och tillbaka, man yrar lite här, yrar lite där, och så ... !! ingenting igen. ingenting och ingenting. så börjar man slappna av och tänker: nämen det här går ju fint ju. och så plötsligt är det bara 3 veckor kvar. 3 veckor!! tills dagen då vi sätter oss i saaben och åker ut ur oslo och aldrig kommer tillbaks. herregud 3 år har gått.

hittills i höst, dvs from oktober, har jag köpt 24 par fingervantar till barnen. hur är det möjligt att det nu finns 7 vantar kvar? och inga som matchar ?

rens

garderobsrensning inför flytten är något jag måste ordna med. det finns exempelvis en virkad (stickad?) odd mollyklänning. rosa med knyt i strl 1. kort ärm. någon intresserad för säg 600 ? nypris ca 12-1300 gissar jag. bilder kan skickas.

update: meh. kolla här det ju en bild.

uäääk

när jag var student och hade husdjursabstinens så skaffade jag mig råttor. fina mjuka tamråttor. det var epa, pixi och texas. texas var ondskan själv. hon bet och bet och till slut gick hon och dog. epa kallades också för "the perfect rat". för det var hon. rumsren och tam nog att komma när man knackade i golvet. pixi var likadan. hon bodde i bokhyllan men gick på toaletten inne i buren. och kom tassande när man knackade på henne. väluppfostrade skulle jag vilja kalla dem (med ett undantag då). och ibland är det tur att man har sådana fina erfarenheter av råttor. så att man till exempel lyckas behålla sinnesnärvaron när man ramlar ut ur huset i halvmörka gryningen med två morgontrötta ungar och råkar trampa på just en råtta. en död jättestor. och tung.

strax före halv nio en tisdagskväll på ikea. när man är ganska glad att man börjar närma sig kassorna för att man är trött i benen. och kissnödig. då vill in inte höra följande kundradiomeddelande:

- detta är ikeas kundradio. bankterminalerna i kassorna är ute av funktion. vi uppmanar alla kunder att betala med kontanter. kreditkort fungerar inte i någon av kassorna för tillfället. detta innebär att det nu är långa köer till kassorna. vi beklagar det inträffade och jobbar för en snar lösning.

särskilt inte om man har en vissen hundring och några svenska mynt i plånkan. och 60 bängliga flyttkartonger på vagnen.

en månad

en månad kvar den här veckan. jag går runt i lägenheten och blänger. måttar med ögat. den där får inte plats. köksbordet är för stort. vi måste v e r k l i g e n ha nya stolar. hur har vi ö v e r l e v t med den där lampan!? om jag bör jar packa i vardagsrummets ena hörn. och liksom packar mig diagonalt genom lägenheten. barnens rum sist. och lite köksgrejjer så klart. måste packa åt barnen för en dryg vecka hos farmor parallellt. och vad måste vi ta med oss i bilen ? flyttlasset kommer ju flera dagar efter mig och herr t. verktyg, borrmaskin, lite porslin, lampor. julklapparna, huvudvärken. tapetgrejjer, är det värt den dyrbara bilplatsen eller ska vi bara skaffa nytt ?

på tisdag åker jag och köper 60-70 kartonger. och tejp. jag får dessvärre inte börja packa förrän den sista helgen i november. passa dig ! säger jag, passa dig, sista helgen i november.

på stan, häromdan, fick jag, inspirerad av fraidi, för mig att lösmustasch vore en bra grej att ha i julkalendern. så jag gick in på en leksaksaffär och letade. när jag inte hittade några så gick jag för att fråga i kassan.

- ursäkta har ni lösmustascher ?

- ka ?

-?!

- ka sa du ?!

- åh, jaha jag undrade om ni har l ös m u s t a s c h e r ? (tänker för mig själv, jag vill inte säga det norska ordet för lösmustasch jag vill inte vill inte vill inte åhh det är ett så hemskt ord....)

- ka for noe `staschar ?

jammen åhh !!!! neeeej! mnnngh! ok då!

- bart*!! liksombart !!! har ni det ?

- åh ja! bart! nei det har vi ikkje. beklager

*bart= ordet härrör möjligen från bart burt reynolds

man går en sväng på stan. barnfri. man köper kalenderpresenter som en galning (men lyckas ändå bara få ihop knappa hälften). små tutor, badskum, hårspännen, julklappsklänningar. man spanar lite åt sig själv, köper det gamla vanliga, en randig topp i svartochvitt, en rutig halsduk mest beige. klämmer på en grårutig skjorta och inser att den är alldeles för färgglad. orkar inte prova gråa jeans. så får man spel och köper paljettleggings. kanske var det ett divine intervention. kanske en 35-årskris. svårt att veta.

status update

inluensan- tingelings 2-2