egentligen är semestern slut nu. på måndag börgar herr t jobba och s ska till barnehagen. jag ska fixa ett jobb. det är min Uppgift.
snart är även föräldraledigheten slut, bara en månad kvar. det är så sorgligt och definitivt, lite som de sista dagarna på sommarlovet när man var liten. det är ett Skimmer över bebistid när man tänker tillbaka på den och ju längre tiden går desto mer kommer det att Skimra.
min andra bebis blir stor och hennes skimrande bebistid kommer aldrig igen. sen kommer det så klart mycket annat fantastiskt, men det handlar inte om det. det handlar om en Tid Som Inte Kommer Igen, som jag vill sörja, för det har gått så fort, för att det har varit så mycket annat och för att jag vill...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
För mig är det också slut på mammaledighet om en månad. Lite sentimental känner man sig allt.
åh, ja, det är jobbigt det där... och hon är ju faktiskt rätt liten ännu så jag förstår att det känns som om det gått fort!
akan-kakan: visst gör man, första september känns inte alls lockande.
fru a: hon är 6 månader och en vecka när jag ska börja jobba, så liteniden går så ruskigt fort..
Skicka en kommentar