ÅÅÅHHHHH...

man ska aldrig ... ropa hej och simma i lugna vatten med stora lass och en fågel i handen.... gårdagens sommarfestgrillning på barnehagen tog knäcken på mig helt. idag har jag ingen röst, snutit ut ett ton snor, dessutom varit uppe flera timmar i natt med lilla e som hostar och hostar. så hör en snäll mamma från mammagruppen av sig och undrar om vi ska fika. det är mot min natur att tacka nej till fika. jag vill jättegärna fika. och gå promenad. och prata med ljud istället för väs och fräs, och helst också shoppa lite....

fru a....

fru a ..., kan det vara något internordiskt tro ??

dagen efter

det gick fint! 17:e maj kvällen alltså, vi kunde vara i trädgården trots allt och vi var inte så många, 5 barn och 6 vuxna, jag hade föreställt mig ca 15 vuxna och uppåt 20 barn i ett oöverskådligt böljande kaos inne och ute, nu var vi alltså mest ute och det var ganska kallt (typ 7 grader) men vad gör man inte för Norge!

så har jag idag upplevt en välbekant obeslutsamhet kombinerat med att jag trots koftor, sockor och sjalar absorberat all värme i omgivningen men ändå varit helt genomkall, through the bone liksom, lite grann som man föreställer sig Ondskan. vilket då fick mig att fundera lite ...

så framåt lunchtid när jag skulle amma ... aj aj aj !!!

ok. mjölkstockning på väg alltså, ingen akut fara för min själ den här gången heller. istället amma amma amma, jättevarm dusch, lite kaffe, lite alvedon, två duntäcken och en timmes vila, så gick det över.

eeh förresten...

glöm det där med feberfri dag, vi kör en vända till här då...