tisdag 5 augusti 2008
dagen var alltså rosa;
ända tills lilla e voltade ner ur sängen och låg helt tyst på golvet med uppspärrade ögon. då blev det svart och bråttom. en snäll akutläkare konstaterade att allt var som det skulle och att det hade gått bra, men att vi var ganska uppskakade både jag och bebis. i natt ska vi då väcka henne två gånger och se till att hon vaknar ordentligt, känns lite bakvänt måste jag säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
fy!!!
den ångesten är inte att leka med....
jag hoppas att ni får en bra natt.
styrkekramar
lilla mamman: tack!!ja det var helt fruktansvärt:(. tur att det gick bra, det var inte ett högt fall men hon vred huvudet helt bak mot ryggen, ajaj! men tydligen går det oftast bra, sa läkaren. nu vet vi i vart fall att hon kryper (eller krälar)
gulp. allt väl nu?
fru a: allt väl, hon krälar omkring och slår i huvudet mest hela tiden nu..
Skicka en kommentar