den sanna 2barnschocken

upp 05.30: kaaaaffe, duscha, frukost, plocka upp lilla e, byta blöja. s vaknar och därefter herr t. kläder på, ut med hunden (- 12 grader i tell you). in med hunden, knata till bussen (17 min), åka buss, hoppa av, gå i 10 min till. framme på jobbet 07.11.

jobba, jobba, jobba. 

15.00 packa ihop , köra och hämta s, packa ihop dagisunge, köra hem, hämta hunden, gå till lilla es barnehage med hund och barn, packa ihop nästa dagisunge.

hemma 16.00. 

shit. nu är det allvar.

övertro

inskolningen i barnhage i norge är lite brutalare än vad den är i sverige efter vad jag har förstått. man kör tre dagar. stenhårt. första dagen halv dag med mamma eller pappa närvarande. andra dagen går man efter en halvtimma och är där och hämtar när barnet vaknar efter sovstunden. tredje dagen, hel dag fast kort. så är det klart. herr t smygbörjade redan i måndags så idag är lilla e redan ett fullfjädrat dagisbarn. hon har gråtit en gång, när hon vaknade igår. annars går det som på räls. 

på måndag börjar det på allvar.  barn på olika dagis. två heltidsjobb. en bil, världens lataste hund och en stad med ett infranät som har kapacitet för ca hälften av invånarna. ett tag verkade ekvationen olöslig. men hej... jag tror vi klarar det.

otippat

när jag duschade imorse noterade jag att mina lår har fått en märklig, liksom upphöjd form. mitt hypokondriska alterego tänkte genast att nu jäklar!! har influensan slagit till, kan man få snuva i höften, så kan man helt säkert få influensa i låren också.
lätt haltande och ömkande (inte för att det på något sätt gjorde ont men ändå....) tog jag mig igenom diverse morgonbestyr och tillochmed en hundpromenad. det var inte förrän långt senare (typ när jag satt på cykeln) som det slog mig vad det kunde bero på.. mmm just det.... babe´s got muscles ...

1:a september

jomen det gick ganska bra idag. trevligt dubbelkontor med stor orkidée på skrivbordet. det ska nog gå vägen det här.
och cyklingen....?
eeeeh, så här första dagen blev det transport via allmäna kommunikationsmedel. i morgon blir det allvar.
tack för alla lyckönskningar.

jag har kollat in vägen till mitt nya jobb idag... bitvis känns det ganska ok... och det är närmare än jag trodde.

Ineed ?

eftersom vi då tydligen är macpeople i vår familj, och min mobil ändå har tappat närminnet så kanske det enda raka är att skaffa en Iphone, å ena sidan...

å andra sidan... om en ack så liten titt på informationstexten under bilden av den (föralldel) mycket snygga phonen ger mig huvudvärk så kanske jag inte behöver LCD whatever och megapixels bortom förstånd. vi har ju en del otalt tekniken och jag. vi gillar inte varandra. det är endast ett ömsesidigt accepterande.

och helst vill jag ju ha en ärtig telefon, med inte för många knappar.

rokad

fönster i föräldrarnas rum

fönster i barnens rum

vi har bytt rum... herr t och jag och barnen, båda barnen huserar numer i det sal-liknande sovrummet och herr t och jag bor för oss själva i det lilla sovrummet. det är lite som att bo i en husvagn med väldigt mycket fönster, fast ganska mysigt ändå.
barnens rum blev bra, det är stort med burspråk och högt i tak. och ny röd soffa och mycket färg... och mycket grejjer. tusen tack till storebror som kom farande i sin nya bil för att hjälpa till och bära.

ok..

imorgon gäller det, med nya sidenklänningen på.

tandad...

lilla e har hon fått sin första tand, det ger helt nya dimensioner till amningsstunderna. man kan säga så här: jag har ännu inte sett tanden irl. men jag har sett den och känt effekterna av den på min egen kropp

ok

s har ett nytt favorituttryck, ett uttryck som får mig att häpna och tappa hakan. hon säger glatt : okej då!!! till det mesta jag föreslår... som att klä på sig, plocka upp leksaker och äta sin gröt. jag är stum men samtidigt lite orolig för vad som kommer efter det här... det lär ju bli en motreaktion

ur fas

vi är helt ur fas lilla e och jag, nyordningen ger mig så mycket mer tid. vad ska vi göra när vi inte måste hämta storebarnet på eftermiddagen !?? nu står det mellan amma och dricka kaffe... ehh vet inte.... jag måste nog sätta mig en stund och prioritera lite. äsch, ammar väl lite....

uppdatering: hon sover hellre... jaha...